Ekonomisk hållbarhet
Internet of Things
Ett uppkopplat samhälle skapar stora möjligheter att använda resurser på ett effektivt sätt. Med hjälp av datainsamling kan vi både optimera befintliga system och hitta lösningar på problem. Tommy Andersson jobbar på Utsikt Bredband och är produktägare för koncernens IoT-satsning (Internet of Things).
– Med hjälp av sensorer kan vi samla in data och använda den för att förbättra våra processer. Ett exempel är att vi kopplar upp fjärrvärmesifoner för att snabbare kunna upptäcka läckor. Det arbetet har tidigare skötts av personal som undersökt rören på plats. Med vår uppkopplade lösning kan personalen fokusera på andra saker och vi sparar några transporter på vägarna.
Andra exempel på saker som kopplats upp är nyplanterade träd som signalerar när de behöver vattnas, soptunnor som säger till när de är fulla och sensorer som rapporterar om klimatet i lokaler. Satsningen på IoT är ett samarbete mellan Utsikt Bredband och Tekniska verkens IT-avdelning.
Ekologisk hållbarhet
Återbrukshallar
Enligt FN:s globala mål nummer 12 är omställningen till hållbar konsumtion och produktion av varor en nödvändighet för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och människors hälsa. Det kan vi bidra till genom att få fler att återanvända saker. Därför byggde vi återbrukshallar. Återbrukshallarna är 200 kvadratmeter stora och finns placerade i början av återvinningscentralerna i Linköping. Här tar vi emot saker som kan återanvändas istället för att återvinnas. Det skapar bättre förutsättningar för ett cirkulärt och resurseffektivt samhälle.
– Det märks att besökarna har koll på varför det är viktigt att förlänga prylars livstid. Vi får in allt från kläder, textilier, prydnadssaker och leksaker, berättar Christopher Valvassori och Håkan Pettersson som jobbar på Ullstämmas återvinningscentral.
Varje år har återvinningscentralerna i Linköping dryga 500 000 besök, så återbrukshallarna kommer verkligen att göra skillnad i hållbarhetsarbetet. De inlämnade sakerna kommer att säljas eller skänkas vidare via lokala välgörenhetsorganisationers butiker och verksamheter.
Eldat sista kolbiten
Vi har genom åren successivt minskat andelen kol och fossil olja i vår produktion av el och fjärrvärme. Även om olje- och kolförbrukningen varit låg är klimatpåverkan stor, och en övergång till andra bränslen ger stor klimat- och miljönytta. Kolpannan på kraftvärmeverket vid Resecentrum i Linköping har byggts om, som ett led i att 100 procent av el- och värmeproduktionen ska vara kol- och fossiloljefri år 2021. Sören Ahlm är projektledare för konverteringen, som lett till att pannan istället för kol nu eldas med återvunnet trä och rester från skogsindustrin.
– Det känns bra både i magen och hjärtat att arbeta med ett projekt som ger så stor klimatnytta. Under ett antal år har projektgruppen först jobbat för att hitta de bästa lösningarna och sedan med att få pannan ombyggd. Det har såklart haft sina utmaningar att bygga om en gammal panna som i grunden är från 1960-talet. Allt från bränslehanteringssystem, askhantering och stora delar av pannan till styr- och reglersystem har bytts ut eller byggts om.
Men tillsammans med kollegor, entreprenörer och specialister har teamet lyckats bra så här långt. Konverteringen av kolpannan kommer att minska koldioxidutsläppen med 28 000 ton per år. Det är lika mycket som de årliga utsläppen från 13 000 bilar. Satsningen är ett viktigt steg för att kommunen ska bli koldioxidneutral till 2025.
Vindkraft
År 2025 ska Linköping vara koldioxidneutralt. Vindkraft är ett sätt för oss att bidra till ett resurseffektivt och hållbart samhälle med minsta möjliga klimatpåverkan. I slutet av 2019 påbörjades drifttagandet av 13 nya vindkraftverk på Häjsberget och Södra Länsmansberget söder om Sunne.
– Vindkraftsparken i Sunne beräknas producera 180 GWh per år. Det motsvarar årsbehovet för 35 000 hushåll, berättar Stefan Harrysson som är projektledare.
Cajsa Abrahamsson jobbar med projekteringen för att ännu fler vindkraftverk ska bli verklighet inom några år.
– Tekniska verken har som mål att till 2023 ha tre likvärdiga elproduktionsben – vattenkraft, kraftvärme och vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft bidrar till målet om ett koldioxidneutralt Linköping avseende elproduktion.
Social hållbarhet
@52veckor
För många känns hållbarhetsfrågan svår. För att komma bort från den bilden och göra de vardagliga valen konkreta och framför allt enklare, skapades kontot @52 veckor på Instagram. Ett konto som gör det lätt att leva hållbart!
Varje vecka under året publicerades en ny utmaning på ett specifikt tema. Exempel har varit återvinning, hållbart resande, delningsekonomi och klimatsmarta hem. Tillsammans med engagerade följare skapades en härlig gemenskap där tips och pepp delades.
– Med @52veckor lyckades vi nå en målgrupp som vi annars inte har så mycket kontakt med. Målet var att visa att Tekniska verken bedriver miljöarbete i många nivåer – från stora kraftvärmeverk ner till hur man doserar tvättmedel för att vara rädd om vattnet, berättar projektledare Lovisa Staberg.
Det goda ledarskapet
Många bolag är övertygande om att medarbetarna är företagets viktigaste resurs. Därför jobbar Tekniska verken med ”Det goda ledarskapet”, som är ett ramverk för hur chefer inom koncernen ska agera som ledare.
Det innebär att cheferna får stöd i
Sandra Sundberg började 2013 hos oss som inhyrd på Mätteknik. Idag är hon avdelningschef för Utförande inom elnät.
– Mitt fokus som ny i chefsrollen har varit att lära känna medarbetarna. Jag vill att min kommunikation och mitt sätt att leda ska vara anpassat. Olika personer drivs ju av olika saker och min uppgift är att finnas där som ett stöd och möjliggöra för dem att göra ett bra jobb. Någonting som kan vara utmanande när man leder personer som mestadels arbetar ute på fält. Vi sköter mycket av vår kommunikation genom telefon och mejl, men jag åker också gärna ut till platsen där montörerna arbetar.
Som ny i chefsrollen har hon erfarna kollegor som ger stöd.
– När det finns sympatiska och tydliga chefer i ens närhet som stöttar är det lätt att utvecklas i en ny roll. Det är verkligen positivt att Tekniska verken satsar på ledarskap.
Fiber på landsbygden
Regeringen har visionen om ett helt uppkopplat Sverige eftersom det skapar förutsättningar för att bo och verka i hela landet, driva tillväxt och innovativ produktion. Målsättningen är att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s till år 2020.
Utsikt Bredband jobbar med att ansluta fler på landsbygden i Linköping, Katrineholm och Mjölby. Alexander Larsson är kundkoordinator och en av dem som är med från start till mål.
– På landsbygden i Linköping har vi under året grävt för stamnätet i 32 av 37 områden. Under 2020 kommer vi att fortsätta installera fler av de cirka 3 500 kunder som hittills beställt fiberanslutning.
I utbyggnaden av fibernätet ingår många delmoment. Bland annat har närmare 1 600 markavtal tecknats med markägare och 85 mil kabel har grävts ner. Ibland är ledtiderna från beställning till installation långa, men Alexander och det övriga teamet jobbar hårt för att kunderna ska känna sig informerade under hela processen.